Elisabeth Olin
Elisabeth Olin (f. 1945) hör hemma i Stockholm och dess skärgårdar. Hon var en bokmal redan som barn och besöket hos Bonniers strax efter studenten blev livsavgörande; bland böckerna såg hon sin framtid. Efter en fil.kand. i franska, litteraturvetenskap och statsvetenskap blev hon veckotidningsredaktör och därefter förlagsredaktör på Bonniers.
Hon hade redan arbetat med andras böcker i flera år när hon en marsdag gick i snömodden på Kungsgatan i Stockholm på väg till jobbet och funderade på varför författaren hon just arbetade med skrev så illa när hon kom på tanken: Ja, men jag kan ju börja skriva själv! Och så gjorde hon det. Översättare var hon redan (från engelska, franska, italienska och tyska) och titlarna har blivit ett femtiotal genom åren, men författardebuten dröjde till 1990.
De första tre böckerna, två novellsamlingar och en roman, kom på Bonniers; därefter kom flera romaner, en deckare och en essäsamling på andra förlag.
I mitten av nittiotalet blev hon vice ordförande i Svenska PEN och satt sju år i dess styrelse; det internationella arbetet för yttrandefriheten fortsätter hon än idag, och med det har följt en hel del resande; i Turkiet har hon bott längre tider.
Också Tjeckien har kommit att betyda mycket för henne, eftersom hennes andra äktenskap ingicks i Prag. Efter en stipendievistelse på Capri hamnade hon som universitetslärare i svenska i Neapel ett par år i mitten av 2000-talet och kärleken till staden resulterade bland annat i en bok om den.
Stockholm har dock förblivit hennes hem och det är också i en tänkt – och ytterst oroande – framtid i ett Stockholm hemsökt av en katastrof som hennes första roman på Ekström & Garay utspelar sig.
På Ekström & Garay: Bortom framtiden (2021)
Böcker av Elisabeth Olin
På sin skärgårdsö har journalisten Aurora besök av två vänner. Plötsligt ser de Östersjön stiga flera meter. Det är det här vetenskapen länge varnat för.
Stockholms vattenlinje är numera densamma som på Birger Jarls tid. Regeringen är lamslagen och den sviktande elektriciteten är det enda som återstår av det forna överflödssamhället. Kretsen kring Aurora får en viktig roll i den kamp som överlevnaden kräver.
I centrum av denna episka framtidsskildring – en framtid som kan vara vår i morgon – står en kvinna, hennes kärlek och hennes prövning under katastrofen. Romanen riktar sin sökare mot människans inneboende storhet men också hennes mörka inre landskap av svek och svaghet.
Bortom framtiden är bokstavligen berättelsen om det som är bortom vår erfarenhet, men också en projektion av våra värsta farhågor och samtidigt en tidlös fresk över människans villkor.