Jan Sigurd
Jan Sigurds författarbana började med barnserier i radio och teve. 25 böcker och ett Piratenpris senare är Den flygande balkongen hans andra återkomst till barnens värld. Den första barnboken – Orvars korvar – såldes i över 10 000 exemplar och blev en stor succé även i radio. Den flygande balkongen vänder sig till barn i åldersgruppen 6–9 år och är illustrerad av Mats Milhamre, vars fantasifulla bilder ger den varmt humoristiska berättelsen en extra dimension.
På Ekström & Garay: Hjärtats parlör (2023), Den flygande balkongen (2024)
Böcker av Jan Sigurd
Vad skulle du säga om det visade sig att balkongen hemma kunde flyga? Och om du kunde bjuda den nya tjejen i klassen på en flygtur över stan?
En dag börjar en ny flicka i Jims klass och Jim får henne som bänkkamrat. Hon heter Kim, är snäll och har lätt för att skratta. Jim har svårt för att läsa och skriva men är duktig på att teckna. Mest tycker han om att rita skelett. Det är roligt att vara med Kim och Jim vågar dela allt med henne, något han aldrig vågat göra med någon annan förut. En eftermiddag avslöjar Jim sin stora hemlighet: balkongen hemma går att flyga med. Om man bara vet hur.
Kim får följa med på en flygtur och där uppe får de båda syn på saker nere i staden Lund som de inte vetat om. Ovan molnen inser de också att Jims pappa är lika ensam som Kims mamma. Kanske man kan göra något åt det?
Den flygande balkongen är en berättelse om att man inte är konstig bara för att man är annorlunda, och om att allting blir så mycket bättre när man vågar och hjälps åt.
Morbror Torsten pratade alltid om människors förehavanden i termer av att ”bära sig åt”. Personer bar sig alltid åt på olika sätt, vilket antydde att det var något suspekt över det hela. Vilket det oftast var.
Här har vi en brokig samling texter, där var och en bär författarens signum: dikter och aforismer, dårnotiser, nyfikna essäer och miniatyrer. Genom att spegla sin samtid, och i ny belysning avporträttera Hemingway, Kafka, Taube, Steinbeck, James Joyce, Falstaff Fakir, Olle Adolphson, Mary och Percy Shelley samt Strindberg, har Jan Sigurd med Hjärtats parlör författat ett slags självbiografi som varken räds det burdusa skämtet eller tillvarons bråddjup.
