Ulf Ivarssons debutroman handlar om den svenske 1700-talskemisten Carl Wilhelm Scheele. Intrigen bygger på historiska källor och kretsar kring hans arbete i laboratoriet, sociala liv, vänner och verkliga händelser i dåtidens Sverige. Några av hans experiment och upptäckter berörs. Men detta är ingen faktasamling utan en berättelse om människan Carl Wilhelm Scheele och hur han med en närmast ofattbar arbetsinsats slår sig in i den vetenskapliga världen. Med något undantag är alla som förekommer i boken historiska personer. Författaren har tagit sig friheten att konstruera delar av dialogen med citat ur samtida brevväxlingar.
Romanen belyser den kanske viktigaste perioden i Scheeles liv, från det att han stiger iland på Skeppsbron i Stockholm en aprildag 1768 tills han avlider i Köping den 21 maj 1786. Det är en ung man utan examen och kontakter som hoppas kunna få utlopp för sitt verkligt stora intresse, den kemiska analysen. Det lyckas honom. På några få år förvandlas han från ”föraktad apotekargesäll” till internationellt erkänd kemist. Som en röd tråd löper Scheeles bildningskomplex och sociala hämningar, som dock betyder mindre efterhand som han etablerar sig i forskarsamhället.