Opus recenserar Mendelssohnkartan

På upptäcktsfärd I Mendelssohnland

ATT FELIX MENDELSSOHN var en av sin tids mest firade tonsättare är bekant för de flesta. Stor i Tyskland, men mindre känd i Sverige, är hans farfar Moses Mendelssohn. Som en av upplysningens och judendomens främsta filosofer banade han väg för judarnas emancipation i Europa. ”Tysklands Sokrates” har fått förnyad aktualitet i dagens samhälle där trosuppfattningar och tolerans många gånger har svårt att mötas.

DIANE MEUR fascineras av personen Abraham Mendelssohn, far till Felix och son till Moses. En romanidé om en obetydlig person inklämd mellan två berömdheter växer fram. Hon påbörjar efterforskningar och får snabbt reda på att Abraham grundade banken Mendelssohn & Co. tillsammans med sin bror Joseph. Banken växte till Tysklands största internationella finansinstitut innan nazisternas maktövertagande.

Meur upptäcker en 700-sidig biografi om Abraham. Är detta en obetydlig person? Hon utökar sin forskning om släkten och träffar på allt fler personligheter och livsöden. Mendelssohnkartan (Ekström & Garay), en släktkrönika över inte mindre än 765 personer, börjar ta form.

ABRAHAM MENDELSSOHN konverterar tidigt till protestantism och gör allt för att hjälpa sina barn Felix och Fanny i deras musikaliska utveckling. Carl Friedrich Zelter blir ansvarig för deras studier. Läsaren får inblick i tidens djupt rotade antisemitism och familjens besvikelse när Zelters brev till Goethe publiceras:

”Förvisso är det (Felix) en son till en jude, men han själv är inte jude. Fadern gjorde den fullständiga uppoffringen genom att inte låta omskära sina söner och uppfostra dem som sig bör. Det skulle verkligen
vara eppes Rores [någonting mycket sällsynt] att en judeson bleve konstutövare.”

FELIX KOMMER inte heller att efterträda Zelter som ledare för sångakademin vid dennes frånfälle — hans judiska ursprung ligger i vägen. Richard Wagner kan aldrig förlåta att Felix inte tog sig tid att bedöma hans kompositioner. Tidens Mendelssohnfeber får honom att hata den ”judiska” musiken. Tilläggsnamnet Bartholdy, som Abraham vill att hans barn ska använda som efternamn, blir inte populärt. Barnen håller fast vid Mendelssohn.

En direkt koppling till Sverige är Jenny Linds och Felix ömsesidiga beundran och kärlek för varandra. Till 60-årsminnet av tonsättarens födelsedag låter hon sätta upp en minnesskylt vid hans födelsehus – som plockas bort 1936 i Hitlers Tyskland.

En av Felix söner är medgrundare till industrikoncernen AGFA. En annan släkting, Arnold Mendelssohn, är den tredje i familjen som komponerar och som förnyar kyrkomusiken på 1900-talet.

Vi möter också en växande skara av olika individer som sträcker sig till vår tid. Trådarna som Diane Meur följer utvecklas till en brokig väv och hon försöker skapa ordning med en karta över släkten. Kartan växer, nya kännetecken tillförs för att identifiera släktskap, religion, nationalitet och yrke. Snart får den inte längre plats på köksbordet.

Mendelssohnkartan är ingen släktkrönika. Snarare är den en kulturhistoria från upplysningen till våra dagar blandat med självbiografiska upplevelser och iakttagelser från dagens Berlin. Vi får följa detektiven Meur på spår efter kända och okända länkar till familjen Mendelssohn.

Det är ett fängslande upplägg. Språket flyter lätt och översättningen från franska av Joachim Forsgren är utmärkt. Kort sagt: en ljuvlig bok som visar att allt i världen i slutändan hänger ihop eller som Meur uttrycker det: ”En stor familj är som en sammanfattning av mänsklighetens historia”.

Ramon Wyss, Opus Nr 101, 2021