Lila nätter: lesbiska klubbar i 1920-talets Berlin
Red. Adele Meyer
Översättning: Ylva Rhedin & Anita Franzén

”När det handlar om att bryta en lans för de annorlunda, Berlins lesbiska kvinnor, så skulle man med Sapfo som förebild helt poetiskt kunna tala om ett ”prästerligt kön” som bara känner och älskar sig självt. Ensamt, för det mesta okänt, finns detta kön i mängden, avstängt från den stora, dynamiska mänskliga rörelsen, utan att veta och utan att vilja veta om fortplantningens bevarande kraft, lever det sin flyktiga tillvaro helt efter egna lagar.”

Så skriver Ruth Roellig i inledningen till sin guidebok Berlins lesbiska kvinnor, i vilken hon målande beskriver fjorton hedonistiska, sprudlande och utlevande lesbiska klubbar som fanns att frekventera i 1920-talets Berlin. Med lekfull och initierad penna levandegör Ruth Roellig dessa mångfacetterade etablissemang: från enkla pubar, ibland ruffiga syltor, till betydligt elegantare klubbar, som för tankarna till Den store Gatsby.

Med hjälp av Roelligs 20-talsguidebok har Adele Meyer kontextualiserat tidsperioden och vidgat bilden genom att komplettera med annonser från den tidens lesbiska tidskrifter, om olika baler, fester, utflykter, föreningsmeddelanden samt några kitschiga och underhållande noveller.

I Lila nätter – lesbiska klubbar i 1920-talets Berlin (Lila Nächte – Die Damenklubs in Berlin der Zwanziger Jahre) ger nu översättarna Ylva Rhedin och Anita Franzén svenska läsare möjligheten att iklä sig en ”snäv, blank kjol och manlig kavaj, därunder en skjortblus i siden med krage, manschetter och slips” och traska från Bülowstraße till Augsburger Straße – från tavernan Die Diele der Damen till piprökarklubben på Prinzeß-Café.