Lena Månsson
Lena Månsson (f. 1942) är fil.kand. i konstvetenskap och har som kandidatuppsats i religionsvetenskap 2008 skrivit Religion och konst – abstrakt pionjär och visionär konstnär. År 2018 utkom hon med essäsamlingen Konst och andlighet – Mystiker och särlingar i Norden. 2019 utgavs boken Helgon, mystiker och gudinnor – modiga kvinnor som visade vägen.
På Ekström & Garay: Helgon, mystiker och gudinnor (2019), Det ockultas återkomst (2022)
Böcker av Lena Månsson
En av de starkaste drivkrafterna för mänskligheten har varit att söka svar på de eviga frågorna. Under 1900-talets början öppnade sig många konstnärer för en form av nyandlighet och mystik där konstnären ansågs vara en uttolkare av en ockult verklighet gömd bakom den materiella världen.
I denna essäsamling presenteras konstnärer som verkade under inflytande av dessa esoteriska strömningar. Endast två av konstnärerna i samlingen är män, resten är kvinnor. Den ockulta rörelsen blev nämligen en fristad för kvinnliga radikala konstnärer med en spirituell livssyn. Egenartade och nyskapande målare som Hilma af Klint, Tyra Kleen, Thea Ekström, Lizzie Siddal, Emma Kunz, Ellen Trotzig, Agnes Martin och Gabriele Münter trotsade den gängse uppfattningen att kvinnor inte kunde förstå de stora andliga sanningarna. Några av dem har fått upprättelse efter sin död – Hilma af Klint är numera en given referens för yngre konstnärer inom den svenska nutidskonsten, och Agnes Martins verk har visats vid mer än ett åttiotal utställningar – medan andra av dem är tämligen bortglömda.
Det ockultas återkomst är en påminnelse om att samtida konst inte endast är den som skapas i dag, utan den som lyfter fram det som uppfattas som väsentligt.
Helgon, mystiker och gudinnor – modiga kvinnor som visade vägen, handlar om tretton kvinnliga helgon som varit människor som vi. De har mött Kristus och levat i hans efterföljd. De är ledargestalter som kan visa att människan har sina rötter bortom det timliga. På ett levande sätt visar de att Guds och Kristi mysterium har präglat deras liv. Dessa helgon var förvissade om att det finns en annan och bättre värld, parallell med vår. Helgonen försöker hela tiden tolka Guds vilja.
Vad kan vi lära oss av dem?
Den heliga Klara av Assisi (1193–1253) hade förmåga att se det heliga i varje människa och kände solidaritet med allt som lever – Moder Jord, djuren, kommande generationer och de fattiga. Att bli som den minsta och ringaste är den största glädjen, menade Thérèse av Lisieux (1873–1897). Hildegard av Bingen (1098–1179) omtalas idag som universalgeni. Hon hade en holistisk syn på människan och hennes insikter i läkekonst och naturmedicin uppskattas även idag.
När man läser om helgonens liv är det slående vilken inre glädje som präglade dem trots många yttre svårigheter. Många blev martyrer som med sitt liv fick plikta för sin tro. Helgonen är fortfarande påtagligt levande.