Nya Åland intervjuar Anders Gabriel Sundström

Den ungerska pianisten, kompositören och dirigenten Franz Liszt slog igenom som underbarn under 1800-talets första decennier. Han älskades och avgudades av många, men baktalades, förminskades och till och med avskyddes av andra. Men vad var det som gjorde honom till just kontrasternas man?

–Liszt kunde vara synnerligen extrovert och ibland nästan utmanande på scenen medan han privat var fridsam, förlåtande, ömsint, omtänksam, snäll – ja nästan försynt. Och ingen har komponerat dels så ömsinta, dels så djärva och utåtriktade stycken som han, berättar författaren Anders Gabriel Sundström.

Spännande personlighet
Det är just sådana kontraster i ett spännande livsöde som Sundström velat fånga i sin bok, som riktar sig till en bred allmänhet. Läsaren ska kunna öppna boken och läsa den med behållning utan att behöva ha några förkunskaper.

–Boken är skriven för den som vill möta en spännande personlighet och en stor konstnär, och det var Liszt verkligen – både som utövande och som skapande konstnär.

Den som läser boken kan inte ta miste på Sundströms stora passion för Liszt. Men att det skulle handla om en okritisk hyllningsskrift motsätter sig författaren.

–På våra breddgrader uppfattas det ofta som lite barnsligt och suspekt att hylla en storhet, men är det fel att uttrycka beundran över något fint i en värld som består av så mycket nidvisor och illvilja? frågar sig Sundström.

–Men boken är egentligen ingen hyllningsakt. Jag behöver inte hylla Liszt, han är redan så hyllad. Mitt syfte är att berätta om honom på mitt eget sätt. Jag har utgått från en lång rad källor och jag har inte lagt något tillrätta eller undanhållit något. Att skriva om någon är att umgås med denna person under en lång tid, och för mig framstår Liszt just så sympatisk som jag skildrar honom som.

Hyllade ålänning
Otaliga hyllmeter har naturligtvis skrivits om Franz Liszt tidigare – den första biografin över honom utkom redan 1845 när han var endast 24 år gammal. Vad kan då en ny bok om Liszt tillföra för nytt i dag?

–Kapitlet om frimureriet är unikt och innehåller bland annat ett aldrig tidigare publicerat dokument. Och även kapitlet om hur Liszt blev adlad får nog betraktas som unikt, uppgifter om Liszts väg till adelskap finns i spridda meningar här och där  i Lisztlitteraturen, men ingen har tidigare gått igenom det så här systematiskt.

Något annat som inte brukar tas upp i den gängse litteraturen om Liszt men som Sundström uppmärksammar, är kompositörens hyllning av den åländska pianisten Alie Lindberg. Hon föddes 1849 i Kastelholm och började spela piano som femåring, och efter pianostudier kom hon till Liszts stjärnelev Carl Tausig i Dresden.

Tausig tog henne till Weimar där hon fick spela upp för Liszt. Han blev så förtjust att han lät henne uppträda med en egen konsert dagen efter. Där spelade hon, enligt Sundström, ”så fantastiskt att Liszt vid slutapplåden hyllade henne genom att rycka en kvist med tre blad ur den lagerkrans han bar och inför den jublande publiken ge henne dem”.

Vidare skrev Liszt ett hyllande rekommendationsbrev till Lindberg, som hjälpte henne stort i hennes fortsatta karriär som konsertpianist.

Intresse från Ungern
Musikaliskt underbarn, pianovirtuos, kompositör och dirigent – vilken Liszt vill Sundström uppmärksamma framom andra?

–För mig är Liszt framför allt en stor kompositör. Hans verklista är enorm, och en hel del inte är mycket att hurra för. Men hans bästa kompositioner är helt enastående, fullkomligt enastående – och de gör honom till en av musikhistoriens allra största.

Stor har den ungerskfödde Liszt också förblivit i Ungern, där han fortsatt ses som en nationalklenod.

Och Sundströms bok har väckt ungerskt intresse – ungerska ambassaden i Stockholm har en inbjudan redo för en kväll om boken så snart coronasituationen är under kontroll.

På måndag den 7 september klockan 18.30 sker boksläpp av Franz Liszt – kontrasternas man på Mariehamns stadsbibliotek. Då ska Anders Gabriel Sundström prata om boken tillsammans med författaren och pianisten Martin Högstrand, samt på piano framföra styckena Ungersk rapsodi nr 5 och Genèves klockor.

– Tomi Riitamaa, Nya Åland, Torsdag 3 September 2020