Mia håller den största kökskniven de har i sin hand. Hon är beredd. Skottet från källaren ekar fortfarande genom hela huset.
Allt är bara bra är en naken berättelse om sorg, alkohol och den misär som uppstår i livet efter döden. Mat ska på bordet varje dag och hus, likväl som barn, ska hållas hela och rena. Mitt i alla krav på att allt måste fungera som vanligt och livet förväntas vara bara bra tappar småbarnsmamman Mia bort sig själv i kampen för eget utrymme. Verkligheten flyter samman, klär av henne naken och hon får allas blickar på sig.
Romanen berör kvinnlig kapitulation inför livet som oberört rullar på. Skuld och skam blandas med stråk av svart humor där vilsenheten i samtal över generationer är lätt att känna igen. Alla är vi någons barn och oväntade vedermödor utmanar våra relationer. Frågan om det alltid är en kvinnas uppgift att till varje pris upprätthålla familjelyckan och se till att den spegelblanka ytan inte spräcks är genomgående.
Allt är bara bra är inte en vacker historia, men en trovärdig sådan.