Lisbeth hade börjat få former. Mamma grälade på henne:
”Du måste sluta äta kakor och godis, du börjar bli tjock!”
Lisbeth blev röd i ansiktet och stormade ut ur köket.
Till mig sa mamma:
”Ditt magra skrälle, smal som en sticka!”
Men jag kände mig inte ful, aldrig ful när mamma såg på mig.
Maries syster Lisbeth drabbas i vuxen ålder av en psykisk sjukdom. Marie anklagar sin mor för att ha orsakat sjukdomen genom sin kritiska, negativa behandling av Lisbeth under uppväxten. Systrarna står varandra nära hela livet, även om relationen påverkas av sjukdomen. Marie var i barndomen den som fick moderns uppmärksamhet – en kärlek hon vänder ryggen i solidaritet med sin utsatta syster. Många år efter föräldrarnas död får Marie tillgång till hundratals brev som fadern skrev till modern under 30-talet. I breven möter hon föräldrarna i deras ungdom, innan familjen bildades. Hennes uppfattning om pappa Alvar och mamma Inga ställs på ända.