Hur gick det sen?

Leif Jonsson

Industrialiseringstänkandet har förändrat mycket i våra samhällen. Men de grundläggande idéerna om storskalighet, standardisering, planering och reglering verkar ha bestått. Grundtänkandet har inte förändrats. Det är tillämpningen av dem som har förändrats.

Det som har skett i industrialiserings- och teknikutvecklingshänseende har i många sammanhang uppfattats som något gott. Det har stimulerat till fortsatt industrialisering baserat på en tro på att tekniska framsteg ska göra att vi hittar lösningar på praktiska problem och på så sätt får det bättre. Baksidorna av industrialiseringen har inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Framsidorna har skymt dem. Det har lett till att vår medvetenhet om baksidorna har begränsats trots tillgång till kunskap om dem.

I sin tredje bok om industrisamhällen och industrialisering under 1900-talet återvänder Leif Jonsson till de industrisamhällen där han har bott. Han fördjupar sig speciellt i sin födelse- och uppväxtstad, det utpräglade industrisamhället Sandviken, men tar även med läsaren till Borlänge, Gotland, Göteborg, Norrköping och Åtvidaberg. I Hur gick det sen? Industrisamhället och samhällsmedborgaren i industrialiseringens spår reflekterar Leif Jonsson över hur industriellt tänkande har påverkat välfärdssamhället Sverige. I den här boken jämför och synar han politiska beslut på nationell nivå med beslut och handlande på lokal nivå i Sandviken.

Leif Jonssons första bok om 1900-talets industrisamhällen – Hur det kunde ha varit – utspelar sig i en tid då ett industrisamhälle skapades och Sverige omvandlades från jordbruks- till industrisamhälle. Den andra boken – Hur det kunde ha gått till – innehåller berättelser från mitten på 1900-talet då industrisamhället Sandviken började kunna stå på egna ben efter att ha varit styrt av ortens järnverk i ett hundra år.