Skrivandets magi
Skrivandet synliggör språkets sårbarhet, språkets skavanker.
Skrivandet symboliserar sinnets sandpapprade snilleblixtar. Sandar skoningslöst snitslade skrymslen, svultna som stjärnornas själar.
Skrivandet saktar sinnets stress, såsom skogen susar sävligt, såsom strömmen skapar småfiskarnas spelrum.
Skrivandets självbevarelsedrift söker sanningsenligt sig själv; sakteligen smygandes. Svalkar solens stekheta skepnader; skymtandes såsom svalornas skyhöga skrik.
Skrivandet smeker sanden som sopas stegvis. Strandsandalerna sänder sakteligen stegrande signaler; signaler som smörjer själens smältande sorg. Snäckorna stänger suckandes sina stängsel; stolta, snyggt snärjda skapelser.
Skrivandets smattrande sorl skänker själen skydd som skarpa salamandrar.
Skrivandets spegelblanka skrattsalvor skapar synliga skeenden.
Skriften stångas såsom syrliga smältpastiller sakteligen smaksätter strupen, snarlikt skaldjurets sälta.
Skriftens semlor smulas sällan sönder; smulorna skapar smörlika smakupplevelser.
Skrivandet suddar svåra svordomar som söndrar sakernas ståndpunkter. Sorgens soldater suckar, svepandes sina sinnebilder. Sopranernas sorgsna sång söver.
Stela skuldror smulas smittosamt sönder.
Skrivmaskinens smattrande sammanfattar studieuppgiften. Snart stundar sommarlovets stolta, skandalfria skönhet. Skolans sav skulle standardisera systrarnas sundhet. Spela sprutornas smultronsång.
Sjuksköterskans säregna sökande sänder smärtlindrande signaler. Sålunda skolades specialistsjuksköterskans sinnelag, som sångens stötvisa stimuli.
Skrivandet smider spetsaktigt sin spjuveraktiga ståndpunkt. Springer, simmar; sportar som slalomåkarens spikraka skidfärd, spöklikt som störtlopp.
Skrivandet smugglar skiljaktiga skepnader. Signalerar strutslikt, söker skoningslöst, skor sig sanslöst.
Skrivandet sammanför sökande själar. Skildrar solklart sinnets storhet.
Skenande, skrikande salvor smattrar som svavelsyra sticker.
Skrivandet slukar symmetriskt spågummornas synder, sammanfattar sakernas svar.
Städaren sopar solkiga skolkorridorer som sockrar skolsköterskans somriga skratt. ”Solklart”, sa statsvetaren.
Snickaren snickrar slutligen samman Skånelängans sista skavank; skönt suckar solrosorna.