Vad är verkligt? Vem är verklig? Vad är det vi upplever?

Bengt, banktjänstemannen, är orolig att han blivit ertappad med fingrarna långt ned i syltburken. Simon, eremiten på andra sidan fikabordet där de sitter i hans hydda, pratar så konstigt. Vad har Simon sett i sin kikare? Vad vet han? Vad är det han pladdrar om?

För den ene, en jakt på ledtrådar. För den andre en jakt på sanningen. Den största sanningen. De tillbringar en kväll tillsammans och kämpar på var sitt håll att komma närmare den insikt de söker. I processen delar de alltmer varandras världar.

På vägen händer konstiga saker. Verklighet eller inte? Väsentligheter eller kallprat? Dramatik eller vardag?

Under fjorton år har jag arbetat med berättelsen om Simon och Bengt. Levt med figurerna. Jag har ändrat, strukit, lagt till och skrivit om. Hela boken. Minst tre, fyra gånger. Varför? Varför håller man på? Några tokiga tankar som behövde formuleras. Inte minst för min egen skull. Tankar på jaget. Tankar på vad vår existens egentligen innehåller.

Redan under antiken fanns funderingar. Platon hette en. Descartes en annan. Under 1700-talet började den skotske filosofen David Hume fundera på hur allt hängde ihop. Fanns jaget överhuvudtaget? Man finner även paralleller hos Kierkegaard och andra under 1800-talets senare del. Existentialisterna under 1900-talets mitt spädde på brygden re­jält. USA-professorn Daniel Dennett är en nutida teoretiker. En annan är Dr. Susan Blackmore, verksam i England. Publikationer av dessa har funnits bland inspirationskällorna till det lekfulla och kanske något respektlösa bollande med filosofiska begrepp, funde­ringar och spekulationer, som läsaren möter i Bortom skogen. Men framför allt orden av Epikuros, den gamle grekiska tänkaren. De viktigaste raderna för Simon:

”Du behöver inte oroa dig för döden.

Den betyder överhuvudtaget ingenting för oss.

För där vi är, finns inte döden och där döden är,

finns inte vi.”

Visst. Så ser den yttre ramen ut. Men andra nivåer? Det personliga planet? Ja, vem vet. Alla som skriver filtrerar väl sina texter genom sitt personliga drama, genom egna erfarenheter. Vare sig vi vill det eller ej. Här är det än snårigare att veta vad som är verkligt. Vad som är fiktion. Simon och Bengt? Två bröder? Far och son? Ett vakuum? Den som lever får se. Som Simon skulle ha sagt…