Intervju med författaren Jan Johannesson

Jan_J

Berätta lite om dig!

Jag är 54 år, gift och har två vuxna söner. Min bakgrund är civilingenjör och har jobbat länge internationellt, både i stora och mindre bolag. Vår familj har även haft förmånen att bo utomlands i två omgångar som har gett oss perspektiv på många saker. Nuförtiden är jag engagerad i ett antal styrelser, främst inom bolag med stort teknikinnehåll och hållbarhetsfokus som har påverkan på hur samhället och beteenden förändras i framtiden. Dessa uppdrag kan jag kombinera med mitt skrivande och det är något jag verkligen uppskattar

Hur fick du inspiration till Tychoniumsviten?

Jag har alltid velat skriva en bok som jag själv skulle vilja läsa! För att den ska passa mig ska det vara en spänningsroman, innehålla historia, ha ett internationellt perspektiv och intressanta romanfigurer. Dessutom behöver det vara ett antal svåra förvecklingar som vävs ihop och gärna med en skvätt naturvetenskap Det är självklart inte lätt att paketera, men alla dessa beståndsdelar är väsentliga och inspirerade mig att få till ett innehåll och en historia som jag själv skulle göra mig nyfiken. Ytterligare inspiration fann jag i att jag ville hitta kopplingen till både verkliga händelser och historiska personer som kunde samspela med mina fiktiva romanfigurer.

Har du alltid varit intresserad av historia?

Ja definitivt. I vår släkts hus på Hven är väggarna fulla med bilder på segelfartyg från början på 1900-talet när Kyrkbacken var en av Sveriges viktigaste hamnar för fraktskutor. Alla historier om den perioden som jag har hört som liten har nog gjort att jag har intresserat mig för historia generellt och senare i livet vetenskapshistoria mer specifikt. Där på Hven finns också kopplingen till Tycho Brahe, en av de som lade grunden för den moderna astronomin och systematik. Hans observationer och anteckningar från ön var en grundförutsättning för att Kepler kunde formulera lagarna om planeternas rörelser. Arvet från Tycho och hans syster Sophie är något som återkommer i böckerna även om huvudhistorien utspelar sig under 1900-talets första decennium. Då gjordes det stora framsteg inom naturvetenskapen och den andra industriella revolutionen pågick. Mycket av det som vi tar för givet idag var högteknologi då och sättet som man såg på mätningar, investeringar och hur samhället tog  emot dessa förändringar är fascinerande. Under samma tidsperiod var även migranttrafiken från Europa till Nordamerika på sin topp. Detta är still stora delar illustrerat i böckerna och spelar en stor roll för mina romaner.

Hur gick skrivprocessen till?

Jag har hittat en metod som jag är trygg i som innebär att jag planerar väl och använder mycket tid för förberedelser, snarare än att bara kasta mig ut i det okända. Det handlar om att hitta några huvudscener, mellan fem och tio som är helt väsentliga för berättelsen, som bildar huvuddragen i det som ska bli romanen. För att skapa en detaljnivå som hänger ihop med verkligheten, historisk eller nutida, så lägger jag även en hel del med tid på research. När detta känns stabilt formulerar jag alla kapiteltitlarna som behövs för att landa i lite mera detalj och då ser jag till att dela upp romanen i tre delar. Sedan får varje kapitel en beskrivning på två eller tre meningar som detaljerar vad som ska hända i dessa. Oftast skyfflar jag runt lite i ordningen på dessa kapitel innan jag är helt nöjd och något kanske stryks eller så behöver jag ytterligare ett par kapitel men i huvudsak är strukturen satt. Därefter kompletterar jag med tidpunkten som kapitlet har i berättelsen och vems perspektiv som driver kapitlet

framåt. När det väl är på plats går det ganska fort att skriva, normalt så lägger jag kanske fyra månader till ett halvår på att skriva, lite beroende på hur mycket annat som jag har runt omkring mig. Målet under en skrivdag är att hamna i ett ”flow”, det är en enorm skillnad när du kommer till ett läge där i princip romanfigurerna själva berättar för mig vad som händer än att jag ska dra det ur dem! Det som hjälper mig mycket i denna del av skrivprocessen är att jag har väldigt många intryck och observationer i mitt huvud som jag återanvänder hela tiden. Det kan vara någons unika sätt att röra sig, vissa uttryck som passar väl ihop med en scen eller allmänna karaktärsdrag. Det man som läsare kan vara helt säker på dock är att det finns ingen avbildning av någon person i min närhet som dyker upp i romanerna, det är alltid en figur som uppstår ur min fantasi.

Vad har böckerna betytt för dig?

Mycket! För det första är det en helt ny värld som har öppnat sig för mig. Professionellt har jag varit aktiv inom strategi och högteknologi under många år, att nu få skapa en fiktiv berättelse är något väldigt annorlunda. Samtidigt hade jag aldrig kunnat skriva mina romaner utan de upplevelser jag har haft som civilingenjör och ledare i olika företag. Det är så mycket som utspelar sig i och kring ett internationellt bolag:  hur olika intressenter agerar och överenskommelser kan nås. I mina böcker syns många spår av mina erfarenheter från förhandlingar och överläggningar.

Vad är det med Tycho Brahe som fascinerar dig?

Bakgrunden är som sagt att jag har ett stort intresse för historia, speciellt för Tycho Brahe och vad hans gärningar inom vetenskapen fått för efterverkningar hela vägen in i moderna tider. Min koppling till ön Hven som ligger mitt emellan Sverige och Danmark i Öresund där Tycho var aktiv under senare delen av 1500-talet har jag tagit tillvara i berättelsen. Att han var en renässansmänniska är fascinerande i sig och tillsammans med sin syster Sophie utgjorde de eliten bland de viktigaste av vetenskapspersoner under 1500-talet. Balansen mellan vetenskap och religion, eller om det är en kamp, var något som Tycho ägnade mycket tid och kraft åt. Det kan jag uppleva vara en diskussion även idag. 

Vad hoppas du att folk tar med sig efter de har läst Tychoniumsviten?

Jag hoppas att mina läsare känner att de har varit med om en resa som har fascinerat dem. Mina böcker har mycket fokus på miljöbeskrivningar och detaljer som kombineras med att jag låter mina romanfigurer vara med i både verkliga historiska händelser och påhittade. Som läsare ska man inte vara helt säker på om det som berättas verkligen har hänt eller kunde ha hänt. För att stilla nyfikenheten något har jag avslutat varje bok med en liten sammanfattning och reflektion om händelserna i boken.

Vad är det bästa med att skriva?

Att få berätta något som andra uppskattar! Varje gång jag träffar någon som har läst det jag skrivit och de berättar för mig om vad de kände är fantastiskt! Dessutom är det en förmån att få spendera dagarna med att skriva ner något som förhoppningsvis ger en stor upplevelse för andra människor. Det är en fin känsla att ha med sig. Även om skrivandet är bland det mest utmanade jag har gjort intellektuellt så sporrar det mig att fortsätta!

Har du några andra skrivprojekt på gång?

Nu har det blivit två böcker som har kommit ut på ganska kort tid. Persongalleriet som finns i Tychoniumsviten tror jag förtjänar ytterligare ett antal böcker. Jag tycker att de är intressanta både som individer och vad de har för roller i mina böcker och i viss mån även i den verkliga historien. Jag ser att Tychoniumsviten kommer att utvecklas till en serie men det blir inte lika tätt mellan böckerna som det har varit mellan de två första!

Ett citat som finns om din första bok är ”Explosiv alkemi på Ven – i en tid otäckt lik vår egen”, kan du utveckla det?

Jag hoppas att mina historiska spänningsromaner kan ge ett perspektiv på dagens utmaningar. Det som hände kring Tycho Brahe på 1500-talet och alla förändringar, innovationer samt inbyggda spänningar som fanns i början på 1900-talet ekar in i våra dagar också. I vår tid är osäkerheten om framtiden stor. Miljön, ekonomi och det faktum att vi har en fruktansvärd väpnad konflikt i Europa gör självklart oss osäkra på vad som är de rätta besluten för en individ eller ett samhälle. Samtidigt hörs löften om förändringar och allt går otroligt fort med teknikutvecklingen t.ex. kvantdatorer och AI. Mycket lika utmaningar och frågeställningar finns i mina böcker, fast för mer än hundra år sedan och förhoppningsvis kan de ge en pusselbit till hur och varför världen formades där och då. En numera nästan bortglömd konflikt som föregick Första Världskriget var det rysk-japanska kriget 1904-1905 där en fred till sist medlades fram av/med hjälp av USA. Den konflikten spelar en väsentlig roll för bakgrunden och utvecklingen i mina romaner, hur världen förhåller sig till påtvingade förändringar. Väldigt många av de resonemang som fördes då återkommer i vår tid; överväganden, vem som stödjer vem, förhandlingar som tar vid där vapnen tar slut. Jag hoppas att mina läsare kan få några nya perspektiv kring hur komplex världen är och hur vissa val påverkar våra liv.

Läs mer om Tychonium – Upptäckten här

Läs mer om Tychonium – Experimentet här