BTJ-häftet recenserar Eva Berglund

Det finns starka partier i Eva Berglunds självbiografiska berättelse om att bearbeta sexuella övergrepp i barndomen. Huvudpersonen, jaget, konfronterar sin förövare, pappan, och ber om hans hjälp att minnas och förstå. Han är inte särskilt hjälpsam, säger sig inte komma ihåg, men förnekar inte heller att övergreppen skett. I mumlandet kan hon skönja ett “förlåt”. En litterär höjdpunkt är utskriften av ett bandat samtal mellan dem båda, återgivet som repliker i en pjäs. 

– Maria Nyman, BTJ-häftet nr 14, 2020