Dikter till Kleo

Justo Jorge Padrón

Thomas Almqvist (övers.)

Att älska är att lära sig att smärtan finns i lyckan,
att känna det oförutsägbara i längtans flykt,
att falla i en otillräknelig avgrund
som får oss att gråta våldsamt
under den blekaste himlens bakgrund.

Dikter till Kleo är en bok om kärlek, det glödande högtidlighållandet av en sång till livet och till den älskade kvinnan, som förkroppsligar och symboliserar henne på ett lysande sätt. Dikter till Kleo är en bok fylld av sol, det finns inga delar av skugga eller tragedi, det är en lovsång som stämts upp med ett språk som är fest och prisande, där bilderna flätas samman till en livskraftig och harmonisk helhet. Den känsla som läsningen ger oss är ett brinnande förhärligande av kvinnan, av den älskade och av hustrun och kamraten, likt det skälvande mänskliga hjärtats autentiska fosterland.

Dessa dikters uttrycksfulla spänning gestaltar en fortsatt inspiration som, om den först strålar och väcker känslor, sedan genom sin rytm ger en känsla av förtrollning och magi. Poetens stil är på samma gång rik och kristallklar, tack vare bildernas lyckliga genomskinlighet, som erbjuder en mycket sensuell och uttrycksfull kroppslighet av iriserade speglingar och känsliga nyanser, likt en inre besvärjelse som förför oss och berusar oss. Det handlar om ett slags självbiografisk lyrik, ömsint och erotisk, skriven av en mästare. Justo Jorge Padrón, som avslöjar alla kärlekens skalor och fullkomligheter för oss, framkallade ur en livaktig och litterär mognad, som genomsyrar och berör oss genom den pulserande känslan av upplevd sanning som den förmedlar. Han störtar oss ned i en estetisk och lättrörd känsla som vi inte minns att vi upplevt sedan Pablo Neruda skrev sina 20 kärleksdikter.
Carlos Clementson